Déjà vu

Igår vid ett träningspass hände det. Ett moment, en déjà vu, just det! Min kropp har varit här förut, påväg mot hårdhet och definition. Den har varit vältränad förr och är nu en god bit på väg att bli vältränad igen. Det syns på armar, axlar och rygg. Visst är vägen lång men det ska den vara, det finns inga genvägar. Känns bra och roligt. Det peppar. Ger en kick. Dock blev jag oxå påmind av hur det kändes att vara så där vältränad, definierad. Inte alltid jätteroligt. "Haha vad roligt en BodyBuilder" har jag fått höra mer än en gång när jag varit som mest vältränad. Nej det är jag inte och jag gillar inte att du säger så (och undrar samtidigt hur min kropp skulle se ut om jag verkligen la manken till och försökte bygga muskler på riktigt)! Vi ser alla olika ut och jag "råkar" ha lätt för att bli kralllig. Det är inte alls skivstångspassen utan snarare gener som bestämt hur jag ska se ut. Kan kännas som att man blir tittad på men hellre det än att gå runt i en gigantisk onepiece av döfläsk (vilket jag har gjort under många år tills jag bestämde att nu får d vara nog), grrr! Jag är iallafall på väg mot en vår med häftig träning och självförtroende kickar. I like!

Reflektion 120125: Jag har reviderat mitt inlägg något efter att jag fick frågan. 'Vem tror du att du e din vältränade...' Min vikt och kroppsvolym har under en lång vid legat allt för högt bla tog jag studenten i en söt liten klänning med stl 48...mmm...