Som ni redan vet är jag en person som gillar att träna. Gillar att springa. Gillar att lyfta skrot i gymmet. Det är allmänt känt. Jag äter bra och regelbundet, även om jag alltid haft mina ätarlördagar. Vad har då Fitnessfighten, som på 30 dagar förändrar deltagarnas liv, givit mig? Resultaten är tydliga om man tittar på bilderna nedan. Men Fitnessfighten är så mycket mer. Framför allt har jag fått en känsla av att jag kan. Kan själv. Jag vet vad jag gör. Att jag tidigare gjort och tänkt rätt även om jag då inte nått hela vägen fram. Att det är möjligt. Att vem som helst kan klara detta program. Nu efter avslutad fight vill jag förmedla till andra att detta är något man måste prova om man känner att man vill ha en förändring. En kickstart. Att träna en timme om dagen kan vara avskräckande. Men träningsprogrammet kan tränas hemma i vardagsrummet. Det har jag gjort. Framför TV när barnen gått och lagt sig. Maten är oftast svår att få till men under dessa 30 dagar äter man var 3e timme från att man vaknar tills det att man går och lägger sig. Jag är så himla glad att anmälde mig och så himla nöjd med vad jag lärt mig om mig under själv dessa 4 veckor. Fortsättningen känns självklar!
Resultat:
Vikt: -7kg
Midja (navel): -13cm
Vilopuls: -9slag/min
Om jag ska vara ärligt var jag mycket skeptiskt. Inte över min egen kapacitet utan över själva konceptet. Fick höra talas om Fitnessfighten och World of Shape sista veckan i Oktober. "Ska du inte hänga på Caisa, det är ju lite din grej, vi kör stenhårt i en månad så får vi se vad som händer". "Mmmm" svarade jag och gick hem och Googlade konceptet. Både bu och bä gick att hitta. De andra hoppade av innan fighten hade startat och själv stod jag kvar med frågan: ska jag eller inte? Vad har jag att förlora? Tränar och äter bra gör jag ju redan, eller? Signade för Fitnessfighten November en timma innan de stängde anmälan. Och jag har INTE ångrat mig! Gör Du detsamma och hör gärna av dig om du vill veta mer eller behöver motivation!
Reflektion: shit vilken rund rumpa jag börjar få. Det kanske finns hopp om den lilla platta iallafall!!
Coolt och imponerande. Och läskigt, för jag vill ju göra samma, men tror inte riktigt jag vågar, och tror inte riktigt jag pallar. Hmm, tål att tänkas på.
SvaraRaderaDet är grymt häftigt. Vad sägs om 1 januari? Jag kommer köra då igen fast med ett annat fokus.. Åh jag är säker på att du pallar. Herregud, du kan!
Radera