En Oväntad Revansch!

Idag laddade vi för en eftermiddag med lek, teater och Viruddenloppet i När på södra Gotland. Vi hade det bra även om det var 13 grader och hällregn. Vi såg Lilla snigel blå. Hade bakluckefika. Å heja heja heja mamma. Mina två diamanter (och man) är vid det här laget helt sjukt grymma på att heja. Ojojoj de tycker det är så roligt. De hade bra platser oxå. Såg starten, varvningen vid 2.5km och målgång.

Mitt "första" 5km-lopp gick därmed av stapeln idag, 5 dagar efter senaste "marathonloppet". Mål: under 25min och topp 10. Spännande. Jag värmde upp men för lite visade det sig under 1 km. Det var som en chock för kroppen att dra iväg i ett så högt tempo, kanske för högt. Greta sa 4.18 och jag tänkte oj det här kommer aldrig att gå. Spelar Greta mig ett spratt igen. Jag borde köpa en Garmin klocka. Under 2a km kom jag igång och hamnade på ett mer skönt tempo. Slog följe med en friidrottstjej från Roma IF. 2.5km och jag får mer energi av Team Ekeberget, kusinerna och faster Jes. Under loppet var det ingen som sprang om mig. Sprang om ett par stycken. Sista km släppte friidrottstjejen och jag forstatte jakten själv. Med 500m kvar hade jag sprungit ifatt ytterliggare en tjej som dock tog mig på upploppet. Väl i mål: 22min45sek (4.33 tempo) och en 6 plats (7sek till pallen och 2sek till en 4e plats)

Helt jäkla sjukt nöjd måste jag säga. Jag kanske kan springa trots allt? Kanske man kan pressa ner milen under 50 trots allt? Kanske man kan pressa ner sig under 22 på 5km trots allt? Kanske halvmaran kan gå på... trots allt!